Koranen

Islams heliga skrift, Koranen, anses av muslimer vara Allahs eviga, oföränderliga och felfria ord för hela mänskligheten. Den anses vara en kopia av en himmelsk Koran (”Bokens moder”) som är evig (sura 85:21–22). Ordet ”Koran” betyder ”recitation” och reflekterar syftet med boken – den är menad att reciteras för att åhöraren eller åhörarna ska uppskatta dess poetiska form och, i ett stadie av vördnad, underkasta sig dess budskap.

I Koranen kan vi läsa att den uppenbarades på arabiska (sura 12:2; 42:7) och därmed menar många muslimer att den endast kan förstås fullt ut på arabiska samt att endast arabiska Koraner är riktiga och heliga. Att Koranen är helig för muslimer innebär bland annat att man måste tvätta händerna innan man rör vid den, att ingen icke-muslim får röra Koranen (eftersom icke-muslimer är orena; sura 9:28)[1] och att ingen bok får placeras ovanför Koranen, utan den måste stå högst upp i ens bokhylla.

Muslimer anser att Koranen är ett litterärt mästerverk som Gud, genom ängeln Gabriel, successivt uppenbarade för Muhammed under en 23-årsperiod (sura 17:106). Koranen själv utmanar icke-troende att producera en sura lik en av dess suror, i förhoppningen att personen i fråga ska inse att endast Gud kan ha skrivit ett sådant mästerverk (sura 2:23, se också sura 10:37–38 och 17:88). Koranen har 114 suror och med undantag av den första suran (Al-Fathia) är dessa ordnade i storleksordning med den längsta (innehållande 286 verser) i början; den sista suran innehåller endast sex verser. Surorna har alla varsitt namn, exempelvis heter andra suran ”kon” (Al-Baqara). Varje sura, med undantag av sura nio (Al-Tauba), börjar med frasen ”I Allah, den barmhärtige och nåderikes, namn” (Bismillahe rahmane rahim).

Koranens huvudtema är att det finns en Gud som har skapat världen och kommer att döma dess människor till himmel eller helvete på domens dag utifrån deras tro och gärningar. Utöver detta tema innehåller Koranen polemik mot kristna, judar, avgudadyrkare och hycklare (människor som påstår sig vara muslimer, men som inte helhjärtat följer religionen). Man kan också läsa korta berättelser från profeternas liv i Koranen. Men med undantag av Josef (sura 12) är det ingen profet som får hela sitt liv skildrat. Med andra ord förutsätter Koranen att läsaren redan känner till profeterna (till exempel Abraham, Mose, David och Jesus) och deras livshistoria.

[1] https://islamqa.info/en/12225 (2017–12–02)