Haditherna

Haditherna handlar om profeten Muhammeds muntliga utsagor som traderats i generationer innan de skrevs ned, över 200 år efter Muhammeds död. Om vi lyssnar till ett par verser från Koranen förstår vi hur viktiga haditherna är i islam: ”… Ty den, som lyder Gud och hans apostel, vinner därmed stor lycksalighet” (sura 33:71, Al Ahzâb). ”Den dag, då deras ansikten vältra sig i elden, skola de säga: ’O att vi hade lytt Gud och lytt aposteln!’” (sura 33:66, Al Ahzâb).

En muslim måste alltså lyda både Gud och aposteln, budbäraren, för att undvika helvetet. Att lyda Gud innebär att lyda Koranen som muslimer tror är Guds eviga ord. Men muslimer måste dessutom lyda ”aposteln”, det vill säga Muhammed – och då blir det väldigt viktigt vad han har sagt. Muhammeds utsagor återfinns just i haditherna, som återger vad han har sagt och gjort i olika situationer. Haditherna beskriver därmed Muhammeds ”sunna”, det vill säga hans sätt att praktisera islam. Muhammeds sunna är normgivande för muslimer.

Man kan inte praktisera ens de mest grundläggande delarna av religionen utan haditherna. Om vi tar ”islams fem pelare” (vittnesbördet, bönerna, fastan, allmosorna och pilgrimsfärden) som exempel finns inte vittnesbördet – det vill säga: ”Det finns ingen gud utom Allah och Muhammed är hans budbärare” – någonstans i Koranen. När det gäller bönerna så är de omnämnda, men hur vet vi att de är fem per dag och inte tre som i Koranen? Och hur vet vi vad som ska sägas vid de olika böne-kroppsställningarna? Det står om allmosor i Koranen (sadaqa och zakat) men hur vet man att 2,5 % av ens förmögenhet ska ges årligen i zakat? Det står om pilgrimsfärden i Koranen men hur ska de olika riterna utföras?

Det är bland annat sådant material vi läser om i haditherna, och dessa exempel gäller bara grunderna i de fem pelarna. Tillsammans med Koranen utgör haditherna huvudkällorna för islamisk lag, sharia, som betyder ”väg” och innehåller regler och lagar som i detalj reglerar muslimens sätt att leva.