Historiska källor

Den främsta utmaningen för den som vill skriva om Muhammed är tillförlitligheten i de källor som finns om hans liv. Den tidigaste källa som nämner Muhammed är Koranen. Däremot nämns han bara vid namn fyra gånger och Koranen innehåller knappt någon beskrivning alls av hans liv. Den främsta och tidigaste biografin om Muhammeds liv heter Sirat Rasul Allah och skrevs av Ibn Ishaq. Denna biografi har blivit översatt till engelska av Alfred Guillaume (Oxford University Press, först publicerad 1955 och reviderad år 2002) och samtliga referenser till biografin i den här artikeln kommer från Guillaumes översättning. Det finns dock fyra problem med denna biografi:

1. Den skrevs ca 150 år efter Muhammeds död.
2. Den finns endast i en redigerad form av Ibn Hisham (som erkänner att han ändrat på flera ställen i biografin).
3. Den innehåller inga källhänvisningar (isnad).[1]
4. Många muslimer, både bland sunni och shia, anser att stora delar av biografin är påhittad.

Enligt islamforskaren Daniel W. Brown är Sirat Rasul Allah, trots ovannämnda svårigheter, grunden för i stort sett alla biografier som har skrivits om Muhammed.[2] Den är även grunden för nedanstående skildring av Muhammeds liv.[3]

De mest trovärdiga källorna till Muhammeds liv och uttalanden är enligt sunnimuslimer islams hadither (egentligen ahadith). Till skillnad från Sirat Rasul Allah, som är en kronologisk biografi, är haditherna korta berättelser om sådant Muhammed gjorde och sa. De finns samlade i olika hadithsamlingar, varav de mest trovärdiga och auktoritativa (för sunnimuslimer) är Sahih Bukhari, Sahih Muslim och Sunnan Abu Dawud. Dessa hadithsamlingar, som innehåller tusentals hadither vardera, finns tillgängliga på internet.

Tillsammans med Sirat Rasul Allah utgör de profetens sunna (tradition). Anledningen till att sunnimuslimer kallar sig själva för ”sunni” är just att de följer traditionen om Muhammeds liv så som den återges av framför allt Bukhari, Muslim och Abu Dawud. Problemet med dessa hadithsamlingar är dock att de är skrivna väldigt sent (ca 250 år efter Muhammed). Muslimska forskare menar trots detta att de är pålitliga, eftersom de innehåller isnad (en kedja av vittnen som går tillbaka till profeten eller hans kompanjoner).

Utöver det ovanstående finns det andra och mindre betydande källor, däribland Al–Taberis The history of Islam som, utöver dess skildring av Muhammeds liv, ger oss ovärderlig information om vad som hände med kalifatet efter att Muhammed avled. Andra exempel på hadithsamlingar är al-Tirmidhi, al-Sughra och Ibn Maja. Tillsammans med Bukhari, Muslim och Abu Dawud utgör dessa skrifter något som muslimer kallar Sahih Sittah – ”de äkta sex”.

Ännu en utmaning i studiet av islam från ett historiskt perspektiv är att den traditionella synen på islams historia har ifrågasatts av västerländska historiker, exempelvis Tom Holland i boken In the Shadow of the Sword (2012). Denna forskning har dock inget värde bland muslimer i icke-akademiska sammanhang. Vi utgår därför från den traditionella syn på islams historia som accepteras av de flesta muslimer.

Omid Pasbakhsh

[1] F.E. Peters, Islam: A guide for Jews and Christians, Princton University Press (2003), s. 53

[2] Daniel W. Brown, A New Introduction to Islam, Wiley (2009).

[3] I artiklarna på denna sida har jag försökt att (med undantag av satansverserna) inte inkludera material som de flesta muslimer anser vara påhittat.