Jesu gudom enligt honom själv
Hur kunde Jesu anhängare, som var strikt monoteistiska judar, förkunna en sådan otrolig lära, att den korsfäste snickarsonen från Nasaret egentligen var Gud själv? Kristna menar att tron på Jesus som Gud uppkom dels ur Jesu egna ord om sig själv, dels ur Jesu uppståndelse som bekräftade att han var den han påstod sig vara. Nedan ges några exempel på hur Jesus identifierade sig själv som Gud.
- I samband med att han accepterar lärjungarnas tillbedjan (Matt 28:9 och 17) påstår Jesus sig ha all makt både på jorden och i himlen (Matt 28:18) och att han kommer att vara med alla troende till tidernas slut (Matt 28:20) – vilket innebär att Jesus måste vara allestädes närvarande. I detta bibelställe är det tydligt att Jesus identifierar sig som Gud eftersom endast Gud ska tillbes, endast Gud har all makt och endast Gud är allestädes närvarande.
- Jesus accepterade titeln ”Min Herre och min Gud” (Joh 20:28) från lärjungen Tomas. Om Jesus inte ansåg sig vara Gud hade han säkerligen tillrättavisat Tomas, men i stället gör han motsatsen: Han bekräftar Tomas bekännelse med att säga ”Du tror” (Joh 20:29).
- Bibeln framställer Gud som en nitälskande Gud[1] som inte delar sin ära med någon.[2] Trots detta hävdar Jesus att han ska äras på samma sätt som Fadern (Joh 5:22–23) och att Han kommer att återvända i sin Faders härlighet (Matt 16:27).
- Jesus menade att tron på honom kommer att avgöra människors eviga öde. Exempelvis sa Jesus:
a. ”Om ni inte tror att Jag Är, ska ni dö i era synder” (Joh 8:24).
b. ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta” (Joh 6:35).
c. ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör” (Joh 11:25). - Jesus applicerade gammaltestamentliga titlar för Gud på sig själv. Exempelvis sa Jesus ”Jag är, innan Abraham fanns” (Joh 8:58), något som fick de judiska ledarna att vilja stena Honom eftersom de förstod att Jesus hade identifierat sig själv med titeln ”Jag är” – en titel som Gud använde i Gamla testamentet för att identifiera sig själv.[3] Ännu ett exempel återfinns i Uppenbarelseboken 1:17 där Jesus kallar sig själv för ”Den förste och den siste”, vilket också är en titel för Gud i Gamla testamentet.[4]
- I Markus 14:61–65 påstår sig Jesus vara människosonen från Daniel 7:13–14 som kommer på himlens moln och som sitter på Guds högra sida.[5] Detta påstående fick översteprästen att riva sönder sina kläder och anklaga Jesus för hädelse. Anledningen att Jesu ord ansågs vara hädiska är att människosonen i Daniel 7 betraktades som gudomlig, eftersom han ska tillbes.[6] Vidare är Bibeln tydlig med att ingen människa får komma in i Guds närvaro i templet. Med sådana restriktioner i det jordiska templet är det inte underligt att fariséerna häpnade över att Jesus ansåg sig, inte endast att ha rätt att vara i Guds närvaro i himlen, utan även att sitta på Guds högra sida som medregent. Slutligen påstod Jesus att de judiska ledarna skulle komma att se honom ”kommande på himlens moln”. Detta var något som endast Gud gjorde i Gamla testamentet (2 Mos 14:20; 34:5; 4 Mos 10:34; Jes 19:1; Ps 68:4 och 104:1–3).[7] Med andra ord påstod Jesus sig vara medregent på Guds tron, som ska tillbes som den ende Guden.
- Jesus påstod sig också ha privilegier som endast Gud har. Exempelvis:
a. Förlåta synder (Mark 2:5–10; Luk 7:36 och Matt 9:1–8).
b. Vara mänsklighetens slutgiltiga domare (Joh 5:23 och Matt 16:27).
c. Besvara böner (Joh 14:13–14). - Slutligen gjorde Jesus påståenden som, om han inte var Gud, vore hädiska. Exempelvis:
a. När människor på denna tid hänvisade till någon annans namn innebar detta att de refererade till den nämnda personens auktoritet. Ett sändebud kunde till exempel komma till en stad och säga ”jag kommer i Caesars namn” i syfte att referera till kejsarens auktoritet. I Johannes 14:26 säger Jesus att Fadern skickar den helige Ande i hans namn. Det vill säga att Gud hänvisar till Jesu auktoritet i syfte att göra något.
b. I Johannes 17:5 ber Jesus till Fadern och säger: ”Far, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till”. Judarna såg det som sin plikt att förhärliga Gud,[8] men Jesus uppmanar Gud att förhärliga Honom, och säger att han existerade med Fadern i härlighet innan skapelsen.
c. I Johannes 14:9–11 likställer sig Jesus med Fadern genom att säga ”Den som har sett mig har sett Fadern”.
d. Flera gånger kräver Jesus av sina anhängare att han ska vara i centrum av deras liv – att Han ska vara personen som de älskar mer än någon annan och som de ska överlåta sina liv till. Exempelvis säger Jesus i Matteus 10:27–38: ”Den som älskar far eller mor mer än mig är inte värdig mig, och den som älskar son eller dotter mer än mig är inte värdig mig. Den som inte tar sitt kors och följer mig är inte värdig mig.”
Ovanstående är endast några exempel bland många som visar att Jesus identifierade sig själv som Gud. Uppståndelsen kom senare att bekräfta Jesu anspråk och därför ser vi att de tidiga kristna dokumenten tydligt presenterar Jesus som Gud.
Omid Pasbakhsh
[1] Se exempelvis Andra Moseboken 34:14.
[2] Se exempelvis Jesaja 42:8.
[3] Se exempelvis Andra Moseboken 3:14 och Jesaja 43:10.
[4] Jesaja 44:6.
[5] I enlighet med Psaltaren 110:1
[6] Den delen av Daniels bok skrevs på arameiska och det arameiska ordet som används är ”pelach”, som syftar på tillbedjan som endast ska tillägnas Gud. Det grekiska Gamla testamentet (Septuaginta) översatte ordet till ”latrou”, vilket också syftar på religiös tillbedjan som endast ska tillägnas Gud.
[7] Intressant nog säger Koranen att Allah är den som kommer på himlens moln i sura 2:210.
[8] Se exempelvis Jesaja 43:5–7.